Gör något själv!
Ja, det slog mig liksom för några veckor sen att jag tillhör ett utdöende släkte. Inte jag som människa, det är inte så jag menar. Utan vi som saftar och syltar själva. Vi som bakar vårt eget bröd och lagar mat från grunden. Vi som plockar bär i mängder för att göra sylt och frysa in. Vi som låter barnen dricka saft av bär från trädgården istället för Bobs saft. Nu dricker inte min son saft alls för att det är för starkt säger han. Han dricker bara mjölk och vatten, men ni förstår kanske vart jag vill komma. VARFÖR gör ni inget själva?
Jag tillhör dem som blir kallade för pretto-mamma. Jag är inte ett dugg pretto, jag gillar bara att göra saker själv, att veta vad jag ger mina barn. Att lära våra barn hur saker görs och att på något vis föra vidare intresset för riktig mat och riktiga råvaror! Är det så himla fel att vara intresserad av vad man stoppar i sig. Jag är inte på något sätt emot sylt och saft till barn, men jag ser hellre att de äter min sylt som i alla fall innehåller mer bär än socker, tillskillnad från den som går att köpa i affären.
Men det handlar inte bara om det, det handlar också om traditioner, dofter i köket och att ta vara på det man har. Om man har hela trädgården full med äpplen är det väl orimligt att köpa äppelmos. Det tar ingen tid att göra egen! Mina barn älskar att vara med och röra i lingonsylten, lukta, smaka och hjälpa till. Mäta upp socker, hälla i, röra runt. Jag tycker synd om barn som aldrig får känna lukten av hemgjord mat, utan växer upp på köttfärssås på burk från findus och snabbmakaroner. Barn som inte får med sig någon matkultur alls. Lika synd är det om deras barn i sin tur, för sånt går i arv!
Men jag konstaterar att i min umgängeskrets är vi inte många som gör saker själva, inte blir vi fler heller. Men jag fortsätter. Fortsätter baka tårtorna själv, baka bullar, koka krusbärssylt till morgonens havregrynsgröt och tillsammans med mina barn ska jag plocka äppel att koka kräm och mos på. Hemmet ska fyllas med dofter av kanel och äppel och om 20-25 år hoppas jag att mina barn gör samma sak med sina barn.
Sen vill jag inte på något sätt påstå att jag är bättre förälder eller att jag inte fuskar alls. Visst äter vi falukorv och makaroner till middag ibland, det gör inget.
Nu ska vi tina blåbär att lägga i muffinsen som snart ska bakas.
Jag tillhör dem som blir kallade för pretto-mamma. Jag är inte ett dugg pretto, jag gillar bara att göra saker själv, att veta vad jag ger mina barn. Att lära våra barn hur saker görs och att på något vis föra vidare intresset för riktig mat och riktiga råvaror! Är det så himla fel att vara intresserad av vad man stoppar i sig. Jag är inte på något sätt emot sylt och saft till barn, men jag ser hellre att de äter min sylt som i alla fall innehåller mer bär än socker, tillskillnad från den som går att köpa i affären.
Men det handlar inte bara om det, det handlar också om traditioner, dofter i köket och att ta vara på det man har. Om man har hela trädgården full med äpplen är det väl orimligt att köpa äppelmos. Det tar ingen tid att göra egen! Mina barn älskar att vara med och röra i lingonsylten, lukta, smaka och hjälpa till. Mäta upp socker, hälla i, röra runt. Jag tycker synd om barn som aldrig får känna lukten av hemgjord mat, utan växer upp på köttfärssås på burk från findus och snabbmakaroner. Barn som inte får med sig någon matkultur alls. Lika synd är det om deras barn i sin tur, för sånt går i arv!
Men jag konstaterar att i min umgängeskrets är vi inte många som gör saker själva, inte blir vi fler heller. Men jag fortsätter. Fortsätter baka tårtorna själv, baka bullar, koka krusbärssylt till morgonens havregrynsgröt och tillsammans med mina barn ska jag plocka äppel att koka kräm och mos på. Hemmet ska fyllas med dofter av kanel och äppel och om 20-25 år hoppas jag att mina barn gör samma sak med sina barn.
Sen vill jag inte på något sätt påstå att jag är bättre förälder eller att jag inte fuskar alls. Visst äter vi falukorv och makaroner till middag ibland, det gör inget.
Nu ska vi tina blåbär att lägga i muffinsen som snart ska bakas.
