Att inte låta energitjuvar knäcka dig.
Runt omkring mig finns massor med människor. Jag har min egna lilla familj, min stora brokiga (med fem halvsyskon och tre plastsyskon), jag har min arbetsplats med 40 boeende och lika många personal, jag har mina vänner och jag har mig själv. I alla dessa grupper, utom min egna lilla familj, finns energitjuvar på ett eller annat sätt. Människor som tar mer energi än de ger, männsikor som förvandlar positivt till negativt och som inte ser möjligheter. Människor som bara ser sitt eget och inte sätter problem i perspektiv. Under min semester har jag inte haft min mobil igång, jag har satt på den och ringt när jag velat, smsat de jag vill och istället fokuserat helt på min lilla familj. Tillsammans har jag och sambon haft en fantastisk semester, inte helt utan gnabb men överlag jäkligt bra. Detta för att vi fokuserat på varandra och barnen. Vi har gjort det vi vill och barnen har fått göra sånt som de vill. Mest av allt har de haft vår odelade uppmärksamhet.
När man då kommer tillbaka till verkligheten kommer också energitjuvarna. Det räcker att komma in på jobbet och höra "fy fan det är så mycket att göra, det och det ska göras, herregud jag jobbar 4 dagar till etc etc." Jag spyr! Att folk orkar stå och gnälla istället för att påbörja det som måste göras. Listan på saker som ska göras blir knappast mindre av att stå och gnälla. Att få en rapport, som vi lämnar vid skiftbyte på jobbet, där allt handlar om negativt, gör början på ens arbetspass så mycket jobbigare. Att bara höra gnäll gör en gnällig. Men det är inte bara på arbetsplatsen det här händer. I och med att jag inte haft kontakt med folk under hela semestern, bortsett från de vänner och familj jag träffat eller hälsat på, återkommer även här energitjuvar. Sura sms om att jag inte hört av mig. MEN HALLÅ. Om jag inte hör av mig är det kanske för att jag vill vara i fred. Jag är väldigt social och pratig men även jag behöver få vara i fred ibland. Därmed besvarar jag inte sådana sms för jag orkar inte disktuera just nu. Jag har fullt upp med att skola in på nytt dagis, komma in i arbetet och orka överlag. IStället för att lämnas ifred får jag nu sms där jag kallas elak. Jag ger upp. Stänger av mobilen och konstaterar att jag tar tag i det när jag kommit ifatt mig själv. Nu ska vi komma igång med vardagen, trots att en härlig veckas avbrott väntar nästa vecka och det är kanske därför jag inte kommer igång med vardagen? För att jag vet att den snart avbryts av en sista veckas semester i solen..
Nu börjar jag iten jobba förräns kl 16.30, därför ska jag minska antalet måsten på attgöra-listan och sen ska jag och barnen ut och plocka blåbär. Flera liter. Kanske. Vi ska i alla fall vara med varandra i skogen och fika där.
När man då kommer tillbaka till verkligheten kommer också energitjuvarna. Det räcker att komma in på jobbet och höra "fy fan det är så mycket att göra, det och det ska göras, herregud jag jobbar 4 dagar till etc etc." Jag spyr! Att folk orkar stå och gnälla istället för att påbörja det som måste göras. Listan på saker som ska göras blir knappast mindre av att stå och gnälla. Att få en rapport, som vi lämnar vid skiftbyte på jobbet, där allt handlar om negativt, gör början på ens arbetspass så mycket jobbigare. Att bara höra gnäll gör en gnällig. Men det är inte bara på arbetsplatsen det här händer. I och med att jag inte haft kontakt med folk under hela semestern, bortsett från de vänner och familj jag träffat eller hälsat på, återkommer även här energitjuvar. Sura sms om att jag inte hört av mig. MEN HALLÅ. Om jag inte hör av mig är det kanske för att jag vill vara i fred. Jag är väldigt social och pratig men även jag behöver få vara i fred ibland. Därmed besvarar jag inte sådana sms för jag orkar inte disktuera just nu. Jag har fullt upp med att skola in på nytt dagis, komma in i arbetet och orka överlag. IStället för att lämnas ifred får jag nu sms där jag kallas elak. Jag ger upp. Stänger av mobilen och konstaterar att jag tar tag i det när jag kommit ifatt mig själv. Nu ska vi komma igång med vardagen, trots att en härlig veckas avbrott väntar nästa vecka och det är kanske därför jag inte kommer igång med vardagen? För att jag vet att den snart avbryts av en sista veckas semester i solen..
Nu börjar jag iten jobba förräns kl 16.30, därför ska jag minska antalet måsten på attgöra-listan och sen ska jag och barnen ut och plocka blåbär. Flera liter. Kanske. Vi ska i alla fall vara med varandra i skogen och fika där.
